Fjärde Mosebok (Numeri), 10 Kapitlet

Fjärde Mosebok (Numeri), 10 Kapitlet

                  Silvertrumpeterna.  Uppbrottet från
                 Sinai.  Förhandling med Hobab.  Moses
                 bön, när arken bröt upp, och när den
                             sattes ned.

  1.  Och HERREN talade till Mose och sade:
  2.  »Gör dig två trumpeter av silver; i drivet arbete skall du göra
      dem.  Dessa skall du bruka, när menigheten skall sammankallas,
      och när lägren skola bryta upp.

  3.  När man stöter i dem båda, skall hela menigheten församla sig
      till dig, vid ingången till uppenbarelsetältet.
  4.  Men när man stöter allenast i den ena, skola hövdingarna,
      huvudmännen för Israels ätter, församla sig till dig.
  5.  Och när I blåsen en larmsignal, skola de läger bryta upp, som
      ligga österut.
  6.  Men när I blåsen larmsignal för andra gången, skola de läger
      bryta upp, som ligga söderut.  När lägren skola bryta upp, skall
      man blåsa larmsignal,
  7.  men när församlingen skall sammankallas, skolen I icke blåsa
      larmsignal, utan stöta i trumpeterna.
  8.  Och Arons söner, prästerna, äro de som skola blåsa i
      trumpeterna.  Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från
      släkte till släkte.
  9.  Och om I, i edert land, dragen ut till strid mot någon eder ovän
      som angriper eder, så skolen I blåsa larmsignal med trumpeterna;
      härigenom skolen I då bringas i åminnelse inför HERRENS, eder
      Guds, ansikte, och I skolen så bliva frälsta ifrån edra fiender.
 10.  Och när I haven en glädjedag och haven edra högtider och
      nymånader, skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra
      brännoffer och tackoffer; så skola de bringa eder i åminnelse
      inför eder Guds ansikte.  Jag är HERREN, eder Gud.»
 11.  I andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen i månaden höjde
      sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel.
 12.  Då bröto Israels barn upp från Sinais öken och tågade från
      lägerplats till lägerplats; och molnskyn stannade i öknen Paran.
 13.  Och när de nu första gången bröto upp, efter HERRENS befallning
      genom Mose,
 14.  var Juda barns läger under sitt baner det första som bröt upp,
      häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var
      Naheson, Amminadabs son.
 15.  Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars barns stam
      var Netanel, Suars son.
 16.  Och anförare för den här som utgjordes av Sebulons barns stam
      var Eliab, Helons son.
 17.  Därefter, sedan tabernaklet hade blivit nedtaget, bröto Gersons
      barn och Meraris barn upp och buro tabernaklet.
 18.  Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning
      efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisur,
      Sedeurs son.
 19.  Och anförare för den här som utgjordes av Simeons barns stam var
      Selumiel, Surisaddais son.
 20.  Och anförare för den här som utgjordes av Gads barns stam var
      Eljasaf, Deguels son.
 21.  Därefter bröto kehatiterna upp och buro de heliga tingen, och de
      andra satte upp tabernaklet, innan dessa hunno fram.
 22.  Därefter bröt Efraims barns läger upp under sitt baner,
      häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var
      Elisama, Ammihuds son.
 23.  Och anförare för den här som utgjordes av Manasse barns stam var
      Gamliel, Pedasurs son.
 24.  Och anförare for den här som utgjordes av Benjamins barns stam
      var Abidan, Gideonis son.
 25.  Därefter bröt Dans barns läger upp under sitt baner, såsom
      eftertrupp i hela lägertåget, häravdelning efter häravdelning;
      och anförare för denna här var Ahieser, Ammisaddais son.
 26.  Och anförare för den här som utgjordes av Asers barns stam var
      Pagiel, Okrans son.
 27.  Och anförare för den här som utgjordes av Naftali barns stam var
      Ahira, Enans son.
 28.  I denna ordning bröto Israels barn upp, häravdelning efter
      häravdelning.  Och de bröto nu upp.

 29.  Och Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel,
      Moses svärfader: »Vi bryta nu upp och tåga till det land om
      vilket HERREN har sagt: 'Det vill jag giva eder.'  Följ du med
      oss, så vilja vi göra dig gott, ty HERREN har lovat Israel vad
      gott är.
 30.  Men han svarade honom: »Jag vill icke följa med, utan jag vill
      gå hem till mitt land och till min släkt.»
 31.  Då sade han: »Ack nej, övergiv oss icke.  Du vet ju bäst var vi
      kunna lägra oss i öknen; bliv du därför nu vårt öga.
 32.  Om du följer med oss, skola vi låta också dig få gott av det
      goda som HERREN gör mot oss.

 33.  Så bröto de upp och tågade från HERRENS berg tre dagsresor.  Och
      HERRENS förbundsark gick framför dem tre dagsresor, för att utse
      viloplats åt dem.
 34.  Och HERRENS molnsky svävade över dem om dagen, när de bröto upp
      från sitt lägerställe.
 35.  Och så ofta arken bröt upp, sade Mose:
        »Stå upp, HERRE;
            må dina fiender varda förskingrade,
        och må de som hata dig fly för ditt ansikte.»
 36.  Och när den sattes ned, sade han:
        »Kom tillbaka, HERRE,
        till Israels ätters mångtusenden.»