Josua, 17 Kapitlet

Josua, 17 Kapitlet

                  Manasse arvedel väster om Jordan.

  1.  Och Manasse stam fick sin lott sålunda, ty han var Josefs
      förstfödde: Makir, Manasses förstfödde, Gileads fader, fick
      Gilead och Basan, ty han var en stridsman.
  2.  Manasses övriga barn fingo ock land, efter sina släkter:
      Abiesers barn, Heleks barn, Asriels barn, Sikems barn, Hefers
      barn, och Semidas barn.  Dessa voro Manasses, Josefs sons,
      manliga avkomlingar, efter deras släkter.
  3.  Men Selofhad, son till Hefer, son till Gilead, son till Makir,
      son till Manasse, hade inga söner, utan allenast döttrar; och
      hans döttrar hette Mahela, Noa, Hogla, Milka och Tirsa.
  4.  Dessa trädde fram inför prästen Eleasar och Josua, Nuns son, och
      stamhövdingarna och sade: »HERREN bjöd Mose att giva oss en
      arvedel bland våra bröder.»  Då gav man dem, efter HERRENS
      befallning, en arvedel bland deras faders bröder.
  5.  Alltså blevo de lotter som tillföllo Manasse tio -- förutom
      Gileads land och Basan på andra sidan Jordan --
  6.  eftersom Manasses döttrar fingo en arvedel bland hans söner.  Men
      Gileads land hade Manasses övriga barn fått.
  7.  Och Manasse fick sin gräns bestämd sålunda: Den gick från Aser
      till Mikmetat, som ligger gent emot Sikem; därefter gick gränsen
      åt höger, till En-Tappuas inbyggare.
  8.  (Tappuas land tillföll nämligen Manasse, men själva Tappua,
      inemot Manasse gräns, tillföll Efraims barn.)
  9.  Och gränsen gick vidare ned till Kanabäcken, söder om bäcken;
      men städerna där tillföllo Efraim, fastän de lågo bland Manasse
      städer.  Manasse gräns gick vidare norr om bäcken och gick sedan
      ut vid havet.
 10.  Det som låg söder om den tillföll Efraim, men det som låg norr
      om den tillföll Manasse, och deras gräns var havet; och i norr
      nådde de till Aser och i öster till Isaskar.
 11.  Och inom Isaskar och Aser fick Manasse Bet-Sean med underlydande
      orter, Jibleam med underlydande orter, invånarna i Dor och
      underlydande orter, invånarna i En-Dor och underlydande orter,
      invånarna i Taanak och underlydande orter, invånarna i Megiddo
      och underlydande orter, de tre höjdernas land.
 12.  Men Manasse barn kunde icke intaga dessa städer, utan kananéerna
      förmådde hålla sig kvar där i landet.
 13.  När sedan Israels barn blevo de starkare, gjorde de kananéerna
      arbetspliktiga under sig; de fördrevo dem icke heller då.
 14.  Och Josefs barn talade till Josua och sade: »Varför har du givit
      oss till arvedel allenast en lott och ett skifte, fastän vi äro
      ett talrikt folk, då ju HERREN hitintills har välsignat oss?»
 15.  Då svarade Josua dem: »Om du är ett för talrikt folk, så drag
      upp till skogsbygden och röj dig där mark i perisséernas och
      rafaéernas land, eftersom Efraims bergsbygd är dig för trång.»
 16.  Men Josefs barn sade: »I bergsbygden finnes icke rum nog för
      oss; och de kananéer som bo i dalbygden hava allasammans
      stridsvagnar av järn, både de som bo i Bet-Sean och underlydande
      orter och de som bo i Jisreels dal.»
 17.  Josua sade till Josefs hus, till Efraim och Manasse: »Du är ett
      talrikt folk och har stor kraft, därför skall du icke hava
      allenast en lott;
 18.  utan du skall få en bergsbygd, som ju ock är en skogsbygd, men
      som du skall röja upp, så att till och med utkanterna därav
      skola tillhöra dig.  Ty du måste fördriva kananéerna, eftersom de
      hava stridsvagnar av järn och äro så starka.»