torsdag 12 januari 2017

Fjärde Mosebok (Numeri), 30 Kapitlet

1.  Och Mose sade detta till Israels barn, alldeles såsom HERREN
      hade bjudit honom.

                 Fjärde Mosebok (Numeri), 30 Kapitlet

                           Lagar om löften.

  2.  Och Mose talade till Israels barns stamhövdingar och sade: Detta
      är vad HERREN har bjudit:
  3.  om någon gör ett löfte åt HERREN, eller svär en ed genom vilken
      han förbinder sig till återhållsamhet i något stycke, så skall
      han icke sedan bryta sitt ord; han skall i alla stycken göra vad
      hans mun har talat.

  4.  Och om en kvinna, medan hon vistas i sin faders hus och ännu är
      ung, gör ett löfte åt HERREN och förbinder sig till
      återhållsamhet i något stycke,
  5.  och hennes fader hör hennes löfte och huru hon förbinder sig
      till återhållsamhet, och hennes fader icke säger något till
      henne därom, så skola alla hennes löften hava gällande kraft,
      och alla hennes förbindelser till återhållsamhet skola hava
      gällande kraft.
  6.  Men om hennes fader samma dag han hör det säger nej därtill, då
      skola hennes löften och hennes förbindelser till återhållsamhet
      alla vara utan gällande kraft; och HERREN skall förlåta henne,
      eftersom hennes fader sade nej till henne.
  7.  Och om hon bliver gift, och löften då vila på henne, eller något
      obetänksamt ord från hennes läppar, varmed hon har bundit sig,
  8.  och hennes man får höra därom, men icke säger något till henne
      därom samma dag han hör det, så skola hennes löften hava
      gällande kraft, och hennes förbindelser till återhållsamhet
      skola hava gällande kraft.
  9.  Men om hennes man samma dag han får höra det säger nej därtill,
      då upphäver han därmed hennes givna löfte och det obetänksamma
      ord från hennes läppar, varmed hon har bundit sig; och HERREN
      skall förlåta henne det.
 10.  Men en änkas eller en förskjuten hustrus löfte skall hava
      gällande kraft för henne, vartill hon än må hava förbundit sig.

 11.  Och om en kvinna i sin mans hus gör ett löfte, eller med ed
      förbinder sig till återhållsamhet i något stycke,
 12.  och hennes man hör det, men icke säger något till henne därom --
      icke säger nej till henne -- så skola alla hennes löften hava
      gällande kraft, och alla hennes förbindelser till återhållsamhet
      skola hava gällande kraft.
 13.  Men om hennes man upphäver dem samma dag han hör dem, då skall
      allt som hennes läppar hava talat vara utan gällande kraft, det
      må nu vara löften eller någon förbindelse till återhållsamhet;
      hennes man har upphävt dem, därför skall HERREN förlåta henne.
 14.  Åt alla hennes löften och åt alla hennes edliga förbindelser
      till att späka sig kan hennes man giva gällande kraft, och
      hennes man kan ock upphäva dem.
 15.  Men om hennes man icke före påföljande dags ingång säger
      någonting till henne därom, så giver han gällande kraft åt alla
      hennes löften och åt alla de förbindelser till återhållsamhet,
      som vila på henne; han giver dem gällande kraft därigenom att
      han icke säger något till henne därom samma dag han hör dem.
 16.  Men om han upphäver dem först någon tid efter det han har hört
      dem, då kommer han att bära på hennes missgärning.

 17.  Dessa äro de stadgar som HERREN av Mose angående förhållandet
      mellan en man och hans hustru, och angående förhållandet mellan
      en fader och hans dotter, medan denna ännu är ung och vistas i
      sin faders hus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar