Andra Krönikeboken, 19 Kapitlet

Andra Krönikeboken, 19 Kapitlet

               Profeten Jehus straffande ord.  Josafats
                      omsorg om rättsskipningen.

  1.  Men Josafat, Juda konung, vände välbehållen hem igen till
      Jerusalem.
  2.  Då gick siaren Jehu, Hananis son, ut mot konung Josafat och sade
      till honom: »Skall man då hjälpa den ogudaktige?  Skall du då
      älska dem som hata HERREN?  För vad du har gjort vilar nu HERRENS
      förtörnelse över dig.
      >2 Krön. 16,7.
  3.  Dock har något gott blivit funnet hos dig, ty du har utrotat
      Aserorna ur landet och har vänt ditt hjärta till att söka Gud.»
      >2 Krön. 17,3 f.
  4.  Och Josafat stannade nu i Jerusalem, men sedan drog han åter ut
      bland folket, ifrån Beer-Seba ända till Efraims bergsbygd, och
      förde dem tillbaka till HERREN, deras fäders Gud.
  5.  Och han anställde domare i landet, i alla Juda befästa städer,
      särskilda för var stad.
      >5 Mos. 16,18.
  6.  Och han sade till dessa domare: »Sen till, vad I gören; ty I
      dömen icke människodom, utan HERRENS dom, och han är närvarande,
      så ofta I dömen.
      >Rom. 13,1 f.
  7.  Låten alltså nu fruktan för HERREN vara över eder.  Given akt på
      vad I gören; ty hos HERREN, vår Gud, finnes ingen orätt, och han
      har icke anseende till personen, ej heller tager han mutor.»
      >5 Mos. 1,17. 10,17. 1 Sam. 16,7. Job 34,19.  Apg. 10,34. Rom. 2,11
      >Gal. 2,6. Ef. 6,9. Kol. 3,25. 1 Petr. 1,17.
  8.  Också i Jerusalem hade Josafat anställt några av leviterna och
      prästerna och några av huvudmännen för Israels familjer till att
      döma HERRENS dom och avgöra rättstvister.  När de sedan vände
      tillbaka till Jerusalem,
      >5 Mos. 17,8 f.
  9.  bjöd han dem och sade: »Så skolen I göra i HERRENS fruktan,
      redligt och med hängivet hjärta.
 10.  Och så ofta någon rättssak drages inför eder av edra bröder, som
      bo i sina städer, det må gälla dom i en blodssak eller eljest
      tillämpning av lag och bud, stadgar och rätter, då skolen I
      varna dem, så att de icke ådraga sig skuld inför HERREN,
      varigenom förtörnelse kommer över eder och edra bröder.  Så
      skolen I göra, för att I icke mån ådraga eder skuld.
 11.  Och se, översteprästen Amarja skall vara eder förman i alla
      HERRENS saker, och Sebadja, Ismaels son, fursten för Juda hus, i
      alla konungens saker; och leviterna skola vara tillsyningsmän
      under eder.  Varen nu ståndaktiga i vad I gören, och HERREN
      skall vara med den som är god.»