Andra Krönikeboken, 21 Kapitlet

Andra Krönikeboken, 21 Kapitlet

                 Joram konung i Juda.  Krig med Edom.
               Skrivelse från profeten Elia.  Straffdom
                             över Joram.

  1.  Och Josafat gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos
      sina fäder i Davids stad.  Och hans son Joram blev konung efter
      honom.
      >1 Kon. 22,51. 2 Kon. 8,16.
  2.  Denne hade bröder, söner till Josafat: Asarja, Jehiel, Sakarja,
      Asarjahu, Mikael och Sefatja; alla dessa voro söner till
      Josafat, Israels konung.
  3.  Och deras fader gav dem stora skänker i silver och guld och
      dyrbarheter, därtill ock fasta städer i Juda; men konungadömet
      hade han givit åt Joram, ty denne var den förstfödde.
  4.  När Joram nu hade övertagit sin faders konungadöme och befäst
      sig däri, dräpte han alla sina bröder med svärd, så ock några av
      Israels furstar,

  5.  Joram var trettiotvå år gammal, är han blev konung, och han
      regerade åtta år i Jerusalem.
      >2 Kon. 8,17 f.
  6.  Men han vandrade på Israels konungars väg, såsom Ahabs hus hade
      gjort, ty en dotter till Ahab var hans hustru; han gjorde vad
      ont var i HERRENS ögon.
  7.  Dock ville HERREN icke fördärva Davids hus, för det förbunds
      skull som han hade slutit med David, och enligt sitt löfte, att
      han skulle låta honom och hans söner hava en lampa för alltid.
      >2 Sam. 7,12 f. 21,l7. 1 Kon. 11,36. 15,4. Ps. 132,11, 17
      >Ords. 13,9.

  8.  I hans tid avföll Edom från Juda välde och satte en egen konung
      över sig.
      >2 Kon. 8,20 f.
  9.  Då drog Joram dit med sina hövitsmän och med alla sina
      stridsvagnar.  Och om natten gjorde han ett anfall på edoméerna,
      som hade omringat honom, och slog dem och hövitsmännen över
      deras vagnar.
 10.  Så avföll Edom från Juda välde, och det har varit skilt därifrån
      ända till denna dag.  Vid samma tid avföll ock Libna från hans
      välde, därför att han hade övergivit HERREN, sina fäders Gud.
 11.  Också han uppförde offerhöjder på bergen i Juda och förledde så
      Jerusalems invånare till trolös avfällighet och förförde Juda.

 12.  Men en skrivelse kom honom till handa från profeten Elia, så
      lydande: »Så säger HERREN, din fader Davids Gud: Se, du har icke
      vandrat på din fader Josafats vägar eller på Asas, Juda konungs,
      vägar,
 13.  utan du har vandrat på Israels konungars väg och förlett Juda
      och Jerusalems invånare till trolös avfällighet, på samma sätt
      som Ahabs hus förledde till avfällighet; du har också dräpt dina
      bröder, dem som hörde till din faders hus, och som voro bättre
      än du.
 14.  Därför skall HERREN låta en stor hemsökelse drabba ditt folk, så
      ock dina barn och dina hustrur och allt vad du äger;
 15.  och själv skall du träffas av svår sjukdom, en sjukdom i dina
      inälvor, så svår att dina inälvor, efter år och dagar, skola
      falla ut i följd av sjukdomen.»

 16.  Och HERREN uppväckte mot Joram filistéernas ande och de arabers
      som bodde närmast etiopierna;
 17.  och de drogo upp mot Juda och bröto in där och förde bort allt
      gods som fanns i konungens hus, därtill ock hans söner och
      hustrur, så att han icke hade kvar någon av sina söner förutom
      Joahas, sin yngste son.
 18.  Och efter allt detta hemsökte HERREN honom med en obotlig
      sjukdom i inälvorna.
 19.  Och efter år och dagar, när två år voro förlidna, föllo hans
      inälvor ut i följd av sjukdomen, och han dog i svåra plågor; men
      hans folk anställde ingen förbränning[1] till hans ära, såsom de
      hade gjort efter hans fäder.
      >1 Sam. 31,12. 2 Krön. 16,14. Jer. 34,5.
 20.  Han var trettiotvå år gammal, när han blev konung, och han
      regerade åtta år i Jerusalem.  Och han gick bort utan att bliva
      saknad, och man begrov honom i Davids stad, men icke i
      konungagravarna.
      >2 Krön. 24,25. 28,27.

[1]  Se Sorgebruk i Ordförkl.