Första Konungaboken, 15 Kapitlet

Första Konungaboken, 15 Kapitlet

               Abiam konung i Juda.  Asa konung i Juda.
                Asas förbund med Ben-Hadad mot Baesa,
                Israels konung.  Nadab konung i Israel.
                 Baesas sammansvärjning och Jerobeams
                hus' undergång.  Baesa konung i Israel.

  1.  I konung Jerobeams, Nebats sons, adertonde regeringsår blev
      Abiam konung över Juda.
      >2 Krön. 13,1 f.
  2.  Han regerade tre år i Jerusalem.  Hans moder hette Maaka,
      Abisaloms dotter.
  3.  Och han vandrade i alla de synder som hans fader hade begått
      före honom, och hans hjärta var icke hängivet åt HERREN, hans
      Gud, såsom hans fader Davids hjärta hade varit.
      >1 Kon. 12,28 f.
  4.  Allenast för Davids skull lät HERREN, hans Gud, honom få en
      lampa i Jerusalem, i det att han uppsatte hans son efter honom
      och lät Jerusalem hava bestånd --
      >2 Sam. 21,17. 1 Kon. 11,36. 2 Kon. 8,19. Ps. 132,17. Ords. 13,9.
  5.  detta därför att David gjorde vad rätt var i HERRENS ögon och
      icke vek ifrån något som han bjöd honom, så länge han levde,
      utom i saken med hetiten Uria.
      >2 Sam. 11,1 f. 12,9.

  6.  Men Rehabeam och Jerobeam lågo i krig med varandra, så länge den
      förre levde.
      >1 Kon. 14,30. 2 Krön. 12,15.

  7.  Vad nu mer är att säga om Abiam och om allt vad han gjorde, det
      finnes upptecknat i Juda konungars krönika.  Men Abiam och
      Jerobeam lågo i krig med varandra.
  8.  Och Abiam gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom i
      Davids stad.  Och hans son Asa blev konung efter honom.
      >2 Krön. 14,1 f.
  9.  I Jerobeams, Israels konungs, tjugonde regeringsår blev Asa
      konung över Juda.
 10.  Han regerade fyrtioett år i Jerusalem.  Hans moder hette Maaka,
      Abisaloms dotter.
 11.  Och Asa gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, såsom hans fader
      David hade gjort
 12.  Han drev ut tempelbolarna ur landet och skaffade bort alla de
      eländiga avgudabeläten som hans fader hade låtit göra.
      >1 Kon. 14,24.
 13.  Ja, sin moder Maaka avsatte han från hennes drottningsvärdighet,
      därför att hon hade satt upp en styggelse åt Aseran; Asa högg nu
      ned styggelsen och brände upp den i Kidrons dal.
      >2 Krön. 15,16 f,
 14.  Men offerhöjderna blevo icke avskaffade; dock var Asas hjärta
      hängivet åt HERREN, så länge han levde.
 15.  Och han förde in i HERRENS hus både vad hans fader och vad han
      själv hade helgat åt HERREN: silver, guld och kärl.
 16.  Men Asa och Baesa, Israels konung, lågo i krig med varandra, så
      länge de levde.
 17.  Baesa, Israels konung, drog upp mot Juda och begynte befästa
      Rama, för att hindra att någon komme vare sig till eller ifrån
      Asa, Juda konung.
      >2 Krön. 16,1 f.
 18.  Då tog Asa allt silver och guld som fanns kvar i skattkamrarna i
      HERRENS hus, ävensom skatterna i konungshuset, och lämnade detta
      åt sina tjänare; därefter sände konung Asa dem till Ben-Hadad,
      son till Tabrimmon, son till Hesjon, konungen i Aram, som bodde
      i Damaskus, och lät säga:
      >2 Kon. 12,18. 16,8. 18,15.
 19.  »Ett förbund består ju mellan mig och dig, såsom det var mellan
      min fader och din fader.  Se, här sänder jag dig skänker av
      silver och guld, så bryt då nu ditt förbund med Baesa, Israels
      konung, för att han må lämna mig i fred.»
 20.  Och Ben-Hadad lyssnade till konung Asa och sände sina
      krigshövitsmän mot Israels städer och förhärjade Ijon, Dan,
      Abel-Bet-Maaka och hela Kinarot jämte hela Naftali land.
      >2 Kon. 15,29.
 21.  När Baesa hörde detta, avstod han från att befästa Rama och höll
      sig sedan stilla i Tirsa.
 22.  Men konung Asa bådade upp hela Juda, ingen fritagen; och de
      förde bort stenar och trävirke som Baesa använde till att
      befästa Rama.  Därmed befäste nu konung Asa Geba i Benjamin, så
      ock Mispa.
 23.  Allt vad mer är att säga om Asa, om alla hans bedrifter, om allt
      vad han gjorde och om de städer han byggde, det finnes
      upptecknat i Juda konungars krönika.  Men på sin ålderdom fick
      han en sjukdom i sina fötter.
      >2 Krön. 16,11 f.
 24.  Och Asa gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina
      fäder i sin fader Davids stad.  Och hans son Josafat blev konung
      efter honom.
      >2 Krön. 17,1.

 25.  Men Nadab, Jerobeams son, blev konung över Israel i Asas, Juda
      konungs, andra regeringsår, och han regerade över Israel i två
      år.
 26.  Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på sin faders
      väg och i den synd genom vilken denne hade kommit Israel att
      synda.
      >1 Kon. 12,28 f.
 27.  Men Baesa, Ahias son, av Isaskar hus, anstiftade en
      sammansvärjning mot honom, och Baesa dräpte honom vid Gibbeton,
      som tillhörde filistéerna; Nadab med hela Israel höll nämligen
      på med att belägra Gibbeton.
 28.  I Asas, Juda konungs, tredje regeringsår var det som Baesa
      dödade honom, och han blev så själv konung i hans ställe.
 29.  Och när han hade blivit konung förgjorde han hela Jerobeams hus;
      han lät intet som anda hade bliva kvar av Jerobeams hus, utan
      utrotade det, i enighet med det ord som HERREN hade talat genom
      sin tjänare Ahia från Silo --
      >1 Kon 14,10, 14.
 30.  detta för de synders skull som Jerobeam hade begått, och genom
      vilka han kom Israel att synda, så att han därmed förtörnade
      HERREN, Israels Gud.
      >1 Kon. 12,28 f.

 31.  Vad nu mer är att säga om Nadab och om allt vad han gjorde det
      finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
 32.  Men Asa och Baesa, Israels konung, lågo i krig med varandra,
      länge de levde.
 33.  I Asas, Juda konungs, tredje regeringsår blev Baesa, Ahias son,
      konung över hela Israel i Tirsa och regerade i tjugufyra år.
 34.  Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon och vandrade på Jerobeams
      väg och i den synd genom vilken denne hade kommit Israel att
      synda.
      >1 Kon. 12,28 f.